Litteraturtips

Här hittar du tips på litteratur, både tryckt och elektronisk, som kan vara givande att läsa om du vill få en tydligare bild av och bakgrund till vad som behöver göras för att kunna ställa om skolan till tydlig kunskapsförmedling som sin huvudsakliga uppgift.

Jarl, M, Blossing, U. & Andersson, K.: "Att organisera för skolframgång" (2017)

Detta bidrag till skolforskningen från pedagogiska institutionen på Göteborgs Universitet är en viktig bok. Genom att jämföra fyra skolor där eleverna har de bästa resultaten med fyra skolor där eleverna tvärtom har de sämsta resultaten hittar författarna gemensamma nämnare för respektive skolgrupp.

Boken har tydlig struktur, men eftersom den är skriven likt vetenskaplig formalia kan nog inledningen kännas lite seg. Intressant att läsa om lärarnas och rektorernas bild av respektive skolor och en föredömligt tydlig slutsats av författarnas tolkning av vad som behöver göras.

Boken ges ut av Natur & Kultur

Per Kornhall: "Lärare - en handbok" (2018)

Den här boken behandlar läraryrket från flera olika perspektiv. Den passar som läsmaterial både för den enskilde läraren som vill utvecklas i sin profession och som underlag för en studiecirkel till exempel i arbetslaget om hur undervisningen, det kollegiala samarbetet och synen på läraryrket i allmänhet kan vidareutvecklas och förbättras. Den största delen av boken handlar om frågan “Vad är effektiv undervisning och hur kan man uppnå en sådan”? Boken innehåller många referenser för den som vill fördjupa sig ytterligare i utvalda områden. Rekommenderas både för nya och erfarna lärare.

Boken ges ut av Natur & Kultur

Inger Enkvist: "Ny lärarutbildning nu!" (2020)

En kortfattad och kraftfull liten bok som sammanfattar lösningen på den svenska lärarbristen med att vi behöver förbättra arbetsmiljön på skolorna, ändra vilka studenter som är behöriga till lärarprogrammen samt revidera hur lärarprogrammens innehåll ska se ut.

Från baksidestexten: Inger Enkvist har samlat övertygande bevis för att en förändring är nödvändig. Hon har studerat hur lärarutbildningen ser ut i flera länder som inte har svårt att rekrytera skickliga lärare och där eleverna uppvisar goda resultat. De kunskaperna använder hon till att ge konkreta förslag till en reform av den svenska lärarutbildningen.

Boken ges ut av Dialogos förlag

Heller-Sahlgren, G. & Sanandaji, N.: "Glädjeparadoxen" (2019)

Boken djupdyker i den svenska skolhistorien och drar intressanta kopplingar till att vi först inspirerades av Tysklands nyhumanistiska skolsystem, för att efter andra världskrigets slut komma att sky det som elden. Det första problemet är att det var en missuppfattning vilket skolsystem som egentligen formade Nazityskland. Det andra problemet är det halmstrå, i form av den anglo-saxiska progressivismen, som vi i närmast desperation greppade efter. Detta nya skolsystem visade sig tyvärr till stora delar vara baserat på en illusion.

Vilka ytterligare förklaringsmodeller till skolans kunskapsfall finner författarna? Utöver det progressiva skolsystemet, pekar man på att det finns få faktorer som stämmer i tid när man ser till kunskapsmätningarnas svängningar. Men att samhället blir rikare och att välståndet ökar är en ytterligare faktor som stämmer. Välstånd, genom den nya medelklassen, förstärker progressiva idéer som t.ex. lustfyllt lärande och båda faktorerna samverkar för att dra skolsystemet till sin extrema spets.

Författarna pekar slutligen på att det finns en korrelation mellan kunskapsresultat och elevernas trivsel och glädje i skolan. Höga resultat korrelerar med att eleverna inte tycker om lärarna och att skolan upplevs otrevlig [sic!]. Receptet på förändring handlar därför om att igen föra in det som funkade från det nyhumanistiska skolsystemet, utan att ta det så långt så att vi kastar ut barnet med badvattnet i vårt nuvarande system.

Boken ges ut av Dialogs förlag.[E-bok på Adlibris] [E-bok på Bokus]

Isak Skogstad: "Obekväma sanningar om skolan" (2019)

En mycket bra sammanfattning av de olika områden som kan förbättras i den svenska skolan. Varje kapitel är presenterat som "obekväma sanningar om" respektive område. Isak Skogstad, som själv gått lärarutbildningen och har arbetat i gymnasieskolan, har länge varit en dissident i skoldebatten och skrivit artiklar och ledare i dagstidningar, både innan och efter han kom ut med denna bok. Känner du att din tid för läsning är begränsad och du vill ha en relativt lättläst ingång till varför modern kognititionsforskning och klassisk förmedlingspedagogik tillsammans blir en stark utmanare till status quo av "progressiv konstruktivism" är detta boken för dig!

Boken ges ut av Natur & Kultur

Magnus Henrekson (red.): "Kunskapssynen och pedagogiken" (2017)

Med undertiteln Varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas både fördjupar sig denna bok i skolfrågan samt blickar framåt med konkreta lösningsförslag. Författarna, som presenteras strax, har var sitt eget kapitel i denna bok. Inledning och avslut har de skrvit gemensamt. Ingrid Enkvist, professor Emerita i spanska, skriver i princip en ny bok varje år inom området utbildning och om att nuvarande system har påtagliga brister, både om situationen i Sverige och internationellt. Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, som blev intresserad av skolpolitiken när hans egna barn skulle välja till gymnasiet, har under flera år varit drivande i debatten. Martin Ingvar, professor i klinisk neurovetenskap (hjärnforskare), som skrivit flera böcker om hur hjärnan funkar och om t.ex. hur lätt den kan bli överbelastad och att vi därmed behöver anpassa undervisningen för att undvika detta. Ingrid Wållgren, idé- och lärdomshistoriker på Lunds universitet, beskriver den postmodernistiska kunskapssynen och hur den påverkat den svenska skolan. Ingen av författarna har alltså en bakgrund i pedagogik, men de bidrar med ett mer objektivt, utifrånpespektiv från fyra olika discipliner. Likt Skogstads bok en detta en bra orienteringsbok i utbildningsfrågan. Även om denna bok har en något mer akademiskt analyserande stil, så engagerar den mig som gillar att läsa mycket.